Juni

Alltså efter över ett år så har jag ÄNTLIGEN fått träffa Jessicas lilla Juni! Verkligen sötaste lilla charmtrollet jag har träffat på, så glad och finurlig tjej! Som en docka från en pampersreklam! 

May. 31, 2013

Mamma, Stefan, Ida och Casper mötte upp mig på flygplatsen. Vi roadtripade, spelade Bruce Springsteen på högsta volym, kramades, jag fick två klängapor på mig, strosade runt lite i Skellefteå, och nu sitter vi här och äter thaimat. Ååååh fytusan så jag har saknat min familj! Vad hela livet kändes plötsligt skitbra när jag träffade dom!


Cola

Innan då. Tog bussen till Kungsbacka, tog pendeln till Göteborg, tog flygbussen till Landvetter, trillade in på flygplatsen i samma sekund som boardingen började, gasade som en dåre och snart satt jag på flyget hem.


Ted


Good times, love

Ett par favoriter bland mina alster. Där lyckan skiner genom allt.


Jaodå!

Åh gode gud, nu är jag TRÖTT! Jobbade övertid i söndags, 8 timmar. Jobbat hela veckan och jobbat övertid igår och övertid idag. Alltså, det må jag då säga, 13 timmar på fabriken två dagar i rad, samt en helg med bara en dag att sova ut, det är rent ut sagt BRUTALT! Kände bara hela sista timmen idag hur hela rummet snurrade, trodde banne mig jag skulle svimma. Så är det ju inte direkt till någon hjälp att det är sådär psykotiskt varmt inne på fabriken heller. Och nu sitter jag här och tittar på asfalten, och (nu skämtar jag inte ens) det ser verkligen ut som att det går vågor genom den! Sådär som när man har stirrat på en sån synvillegrej som gör så det ser ut som att man tittar under vatten när man tittar bort sen.
Nåväl. Jag kommer kunna skratta hela vägen till banken och leva som en kung i Thailand! Förresten så är det ganska skönt att jobba över. I alla fall under vissa stunder, då är det rent underbart. När man lyckas koppla bort allt som känns jobbigt och bara kommer in i ett läge där händerna jobbar helt av sig själva och man svävar iväg. Då kan jag fantisera om allt möjligt och icke-möjligt. Typ vad jag ska göra när jag blir rik. Ska köpa mig en superyacht, glida runt med hög musik, trevligt sällskap samt sjukt god mat och öl. Så ska jag lägga till i hamnen i Kalix, smacka med tungan och sucka beklagande åt alla eparaggare.
Haha. Jag hade varit ett riktigt gris-svin om jag hade varit så rik. Strosat runt i sidenmorgonrock och smuttat på 10000 kronors champagne till frukost, och gjort det som standard att lägga ut en bild på det på instagram. Är väl tur att jag bara är en enkel knegare.

Nepp, nu ska jag skynda mig hem och ladda upp för ännu mer kneg imorgon. Ska dock träffa Felicia en sväng, ska bli underbart kul!


En komikers uppväxt

"För allt du hatar hos dig själv - förlåt dig själv.
För allt du älskar hos dig själv - förlåt dig själv.
För allt du skäms över.
För allt du är stolt över.
För allt du vill dölja.
För allt du vill visa upp.
För allt som inte blev som det skulle.
För allt du är.
För allt du ville vara.

Förlåt dig själv."

En komikers uppväxt - Jonas Gardell


För första gången kommer jag läsa ut en IB-bok. Ett år efter studenten också, bra jobbat där SusieQ! Men alltså, helt fruktansvärt bra bok, även om man verkligen får en klump i bröstkorgen av att läsa den! Så ja, läs den barrra!


Boom


Uh

Åh nej, hatar den här känslan! Det känns som att jag drömmer, som att jag inte finns egentligen eller... Som att allt är helt overkligt typ. Usch och fy! Undrar vad det egentligen är som händer i kroppen när man känner sig på detta viset, är det månne för att man är så övertrött så kroppen liksom stänger av sig och går på lågvarv fast man känner inte ens att man är trött längre? Det skulle förklara varför jag inte är hungrig heller, har bara ätit en taco idag och känner mig nästan äcklad när jag tänker på mat.

Nåväl. Har ett par stolar till att skruva ihop. Tchüß!


Sommar!

Nja, kanske inte överdriven sommarvärme än... Men vi tre har det fasligt mysigt i alla fall! Tjejdag är alltid det bästa, och då spelar det ingen roll om det är med en tvååring, femåring eller tjugofemåring!

Puss!


Ja voi voi

Wow. Alltså, denna känslan är helt ny för mig, så jag är lite chockad. Inte en enda gång sedan jag flyttade hemifrån har jag känt det, visst att jag har haft hemlängtan och sånt, men aldrig något liknande detta. Jag känner verkligen bara en sak i hela världen och det är att jag vill hem till mamma. Inte hem och ränna på krogen med kompisar, inte hem och spela gitarr med Oscar, inte hem och fiska och dricka Norrlands Guld i midnattssolen (även om det nu då lät förjävla underbart), jag vill bara hem till mamma! Vill hem och se på tv i vardagsrummet, krama mina småsyskon, busa med Leo, äta polarpärlan med rökt skinka och dricka ett glas Oboy med mjölk från Norrmejerier. Jag vill sitta med Sara och läsa gamla dagböcker på vinden i skenet från en ficklampa. Jag vill ha mammas lättsamhet, jag vill att hon hjälper mig att skratta åt det som känns tungt, förklarar för mig att det är ganska lätt egentligen, jag vill att hon övertalar mig att jag är stark och klarar allt, jag vill hem till mamma!

Shit. Fan, nu börjar jag grina igen. Helvetes skit.

Vad fan är detta? Får nog banne mig byta p-piller igen, det måste vara dom som gör mig såhär hyperkänslig.


Usch!

Såg precis en idiot på stationen som är så sönderpundad så han inte kan hålla käken i styr ens en gång, den fladdrar och far värre än en tioårig gosse på sin nya BMX. Är det något jag verkligen tycker är rent ut sagt VIDRIGT så är det droger. Förstår verkligen inte hur man kan trilla så snett så man ens kommer på att prova skiten. Det kan jag då verkligen lova, att vilka bedrövelser jag än utsätts för i livet så kommer jag ALDRIG, ALDRIG, ALDRIG under några som helst omständigheter röra vid sånt svineri. Nej usch och fy, är det något jag är riktigt stolt över så är det att jag aldrig har rört sånt där äckelskap. Eller stolt, det är banne mig inget att vara stolt över, som att det är en bedrift att aldrig ha rört droger. Bara vanligt jävla vett och sunt förnuft, att säga att man är stolt över att aldrig ha tagit droger är ju egentligen som att säga att man är stolt över att torka sig i röven när man har bajsat.

Finns verkligen inget som kan få mig att tappa så mycket respekt för en människa som om han/hon kommer och säger "jag tar droger". Särskilt om den meningen påföljs av ett "eller ja, egentligen inte, för jag röker ju bara på ibland". Kompletta idioter.


Haha! Så sant


Särbodan

VARDAGSÅNGEST, punkt.


Scary


Mhm!


Vulgärt

Jahapp, så det är en SÅN dag! En sån där man inte riktigt kan identifiera, som bara är konstig och konstigt bra. Det blev inget BBQ-sm för våran del, så vi knatade bort till Kungsmässan och gluttade i affärer. Fastnade av någon anledning på Bokia där vi lyssnade på fågelljud (jag fick konstaterat för mig att det är en storspov som alltid låter när jag tältar) och bläddrade bland tatueringsbilder. Både jag och söstra mi är fasligt taggade på att lägga oss under nålen. Men höll på att sätta luften i halsen då vi snubblade över den här skönheten (ja, ni ser ju själva). Det var något utav det värsta jag har sett, det må jag då säga!
Nåväl, när vi då hade tröttnat på att beskåda nakna äldre män i bläckmundering begav vi oss till Willys. Ingredienser för bullbak var det som inhandlades, så ni kan ju lista ut vad nästa syssla på agendan blir idag. Jorå, huskärringssysslor, en brutalt jobbig disk, matlagning, städa och bullar i överflöd!


Dela en coke

I förrgår slet jag halvt isär något i benet, igår kunde jag inte gå, idag tvingade jag mig och Sandra att springa till bussen trots den ohyggliga smärtan i benet. Vi missade dock bussen, så vad gjorde vi? Vi utsatte oss för skammen att vifta med tummen nere i Fjärås centrum, och en kvart senare hade vi lift in till Kungsbacka. Tanken var att vi skulle vara domare på BBQ-sm på Liseberg, vilket redan har börjat, samtidigt som Sara är en grinröv och har totalt tjurat ihop över att vi kom sent, men hon får skylla sig själv för hon befann sig ju inte hemma i Fjärås inatt om man säger så... Vad är det man säger, yolo osv?!


Tragik

Detta är så sjukt och så sjukt sant.


I've got your name written here in a rose tattoo

Jag älskar dig mer än allt annat vanligtvis, men när du är såhär levande min älskade, då älskar jag dig ännu mer!

(Vi konsumerade ett vinglas, Jonas bar min motvilliga syster ut i vattnet och slängde i henne, han ramlade omkull och sedan tog han mig i handen och vi sprang ut, alldeles våryra i det svinkalla vattnet och på vägen hem spelade vi Rose Tattoo och snurrade oss in i den ljuva aftonen.)


love ya!

Världens bästa Sara är här med världens coolaste Sandra och vi har haft världens bästa samtal med världens underbaraste lilltjej, lilla Idisen! Bara lill-Sandra som saknades så hade samtliga världens bästa systrar varit uppkopplade tillsammans! ♥
 

And I said no, no, no

Havregrynsgröt, Isringhausen och Sverige. Inspirerande? Njaa det vet jag inte du. Motiverande? Eeh... Nä. Däremot så motiverar drömmen om palmer, azurblått vatten, färgsprakande korallrev och fallskärmshopp mig. Var jobbigt nå så kopiöst att masa sig ur sängen imorse. Men work, work, work for Thailand! Så känns det en liten brödsmula lättare. Plus att Sara och Sandra anländer om ett par timmar, ytterligare en ficklampa i gruvan såattsäga.

För övrigt och apropå ingenting, så satan i min gata ett sånt krig Jonas har påbörjat! Igår när jag kom hem från övertiden hade mongot gömt sig bakom ytterdörren, och ni kan ju föreställa er hjärtstilleståndet när jag kommer där och traskar i godan ro och DEN DÄR hoppar fram! Och idag då, när han hetsade Putte att kasta en spindel på mig! Stay tuned, som man säger, för här ska hämnas!


Livsfilosofi!


JÅMÄN SJÄLVKLART! :D


So baby can't you seeee?


U-huh!

Alltså jag har ju påpekat innan hur jag hatar anonyma kommentarer på bloggen. Vad fan är meningen med att lämna en kommentar om man inte tänker tillkännage vem man är? Jag menar om någon lämnar en nedtryckande kommentar till exempel så skulle man ju aldrig ta åt sig om den var anonym, för det måste ju vara en ultraloser som inte ens vågar stå för sin åsikt. Att lämna en kommentar som inte säger något särskilt, bara en kommentar liksom är ju också helt onödigt om man inte vet vem den kommer ifrån. Nu har jag ju dock gått och fått en kommentar som kändes lite halvdryg, och undrar verkligen vem den kommer ifrån.

"Låter som du o oskar har kul ihop....."

Jorå, det får du tro din dryge jävel! Vi har underbart kul när vi umgås, är sjukt glad att jag har min extrabror! Var det något annat du hade på hjärtat, så vänligen vänd dig till mig personligen, för av någon anledning känns det som att den kommentaren inte sa på långa vägar vad du egentligen ville säga. Jag är dock ingen tankeläsare, och troligen skulle jag bara tack vare din onödiga kommentar ge blanke fan i vad du egentligen ville. Sådeså goding!


?

"Sussie, din ultraidiot! Vart är du på väg? Vad gör du här? Varför kan du inte bara vara som alla andra, ordna saker i tid, vara planerad och organiserad. Du kan inte hålla på och ta allt som det kommer och inte ha någon aning om vart du är på väg!"

Jag har någon inre röst som ständigt påpekar om dessa saker. Inte sådär på ett schizofrent läskigt sätt, utan bara en irriterande och ifrågasättande jävel. Jag önskar att jag kunde sortera in rösten i ett fack. Är det den kloka delen av mig som talar? Den som vet hur livet fungerar, hur man finner frid och lycka i tillvaron? Nej. Den rösten vet hur man finner stabilitet och trygghet tror jag. Kanske borde jag alltid följa den rösten. Men varför gör det mig så lycklig att totalignorera de orden? Någon annan inom mig strävar alltid efter att leva tvärtemot den rösten. Någon som vet att om man är deprimerad så lever man i det förflutna, är man orolig så lever man i framtiden, men är man i harmoni så lever man i nuet. Och denna någon strävar alltid efter att jag ska göra vad som gör mig lycklig just för stunden.

Lycklig just för stunden. Just i denna stund skulle det göra mig lycklig att ligga och sova på en gräsmatta med bra musik i lurarna. Men då skulle jag oroa mig över hur jag ska ta mig hem. Jag skulle oroa mig över att hinna i tid till jobbet. Jag lever i framtiden här och nu, därför oroar jag mig och gör inte det som gör mig lycklig.

Jag lever mycket i framtiden. En hel del i det förflutna också, men mer i framtiden. Åh, så jag skulle älska mig själv om jag bara kunde leva i nuet. Men det verkar ju vara så att den kortsiktiga lyckan kan förstöra den långsiktiga, om man väljer den kortsiktiga. Skulle jag sova nu och välja den kortsiktiga så skulle jag säkert förlora jobbet, därmed min inkomst och den långsiktiga lyckan. Men ibland undrar jag, om man HELA TIDEN, kroniskt valde den kortsiktiga lyckan, skulle man inte då vara kroniskt lycklig? Jag skulle sova på gräsmattan, sen skulle jag åka hem till mammas kusin. Jag skulle säga upp mig från jobbet och bara leta upp ett annat när jag känner för att ta tag i det. Men då är det RISKERNA med det. Man kanske inte hittar ett nytt jobb. Den som lever i nuet skulle inte oroa sig över det, för det löser sig alltid, men just precis DÄR skulle jag följa den irriterande rösten inom mig. Tryggheten och stabiliteten.

Egentligen är jag inte mycket för trygghet. Men i vissa fall så... Är det ganska svårt att säga upp antar jag. Men likförbannat sitter jag här vid en sjö, intill ett flygfält någonstans i Stockholm och önskar att jag hade modet. En slav till vardagen som drömmer om friheten därbortom.

Men varför, JA VARFÖR har inte varje människa rätt till att göra det som gör en lycklig här och nu, hela tiden?


If you're happy and you know it.... No.

Lite såhär går jag klädd idag. Det är ju trots allt sommarväder i Stockholm, så lägg till ett par Converse och här har du mig. Man kan ju försöka se ut som att allt är pissenkelt, guld och gröna skogar i alla fall. Men jag är trött, sleten i både kropp och hjärta. Kanske har jag ett släng av bakisångest också, jag vet inte. Jag nämnde att jag var trött va? Vill helst av allt bara sova, djupt och drömlöst. Sådär så man nästan inte finns.


Jo men fy fan!

8 saker jag älskar med livet just nu:

1. Att dricka vin, röka en cigarett och lyssna på gojävlamusik med Oscar.

2. Att utmana Oscar på schack och dricka en öl.

3. Att ha shorts och hatt i sommarväder som är en miljard gånger varmare än i Göteborg.

4. Att körsbärsträden står i full blom, till och med sådär så blommorna har börjat trilla av, så de virvlar runt i luften när det blåser.

5. Världens godaste öl och världens godaste cider på Stefans uteplats.

6. Att det är så varmt så man kan gå barfota.

7. Att Oscar är så cp och spontan.

8. Att dela en öl och en hörlur på stan i finvädret.

OCH JAG SKA PÅ BRUCE SPRINGSTEEN OM EN STUND!!! Och därpå ska jag och Oscar kanske svamla vidare och gå ut med några förrymda Morajärvare, och ja, jag nämnde ju vädret ett par gånger! Nepp, nu måste jag fortsätta lyssna på underbar musik, dricka sjukt go öl och gnaga på några bitar torrkött som Oscar hade med sig ner! So long loves and bitches!


Yaya

Ungefär såhär kul är det att åka tåg hela dagen, och adderat att Jonas inte ringer upp fast han har lovat! INTE OK! Okej, ja, NU har han ringt, men att glömma att ringa upp sin flickvän är inte okej... Hmpf!


Kupé

De fria fåglarna plöja sin väg genom rymden. Många av dem nå kanske ej sitt fjärran mål. Stor sak i det. De dö fria.
De tama gässen, står däremot kvar vid tråget, tryggt och stabilt, på vägen mot slakten: Det går så med de tama djuren. De taga inga risker, och de förlora alla chanser.


(Jag tänker bli en av de fria fåglarna.)


Tagga tagga nurå

Detta vill jag ha just nu (syftar på bilden med shorts, hav, vin och utland). Ååååh! Vad fan är livet till för om inte att levas? Taaaaaaack goooooode guuuuuud att jag ska på en yolo-resa till Stockholm idag, för känner verkligen att jag kaskadspyr på tillvaron just nu. Fy så jag och Oscar ska röja till Bruce Springsteen! Herreminje! Och dricka vin i Stefans lägenhet, kanske ta oss ett stop äkta mjöd i Gamla Stan och sen tagga röven av oss i hatt, kanske shorts och en Camel Activate inpillad i käften. Vill ju bara dö så underbart roligt. Frihet osvosv.

https://cdn1.cdnme.se/2111265/7-3/pic_518cbd0bddf2b31cc22b9072.jpg" class="image">

https://cdn2.cdnme.se/2111265/7-3/pic_518cbd0c9606ee7c4e139328.jpg" class="image">

https://cdn3.cdnme.se/2111265/7-3/pic_518cbd109606ee7c4f07c546.jpg" class="image">

https://cdn3.cdnme.se/2111265/7-3/pic_518cbd31e087c30a08c34c34.jpg" class="image">

https://cdn1.cdnme.se/2111265/7-3/pic_518cbd31ddf2b31c770e90c9.jpg" class="image">


Ohana means family

Lite sådär halvbrutalt moment jag hade innan när jag satt med hemlängtan upp över öronen och trillade över en massa bilder på familjen. Helt otroligt vad vackra syskon jag har, världens underbaraste, mest bedårande och sötaste! Älskar er helt oändligt mina små hjärtan! Och att ni har samma speciella humor som jag gör ju inte saken sämre heller! Saknar ihjäl er, men vänta bara tills i sommar, då tänker jag fisa i era sängar och kittla er tills ni gråter och skriker att ni aldrig mer vill se mig.

Hade tyvärr ingen bild på Isak och pappa, men ni vet att ni också räknas fisarna!


Cherryblossom

Tycker detta sammanfattar denna röda torsdag ganska så bra! Jag, Johanna och Malin har haft lite barnkalas (ja, jag har ju trots allt fyllt 20) med marinerad fläskfilé och potatissallad, glass med jordgubbar och chokladsås, frukttallrik och smågodis. Ansiktsmasker har vi också gjort, och gosat med chihuahuan Prisse. Annars så skvaller om det vanliga. Mens och livsfrågor. Och jag är så mätt så jag kräks snart. Men det är väl så det ska vara, och så en cigg och ballerinaskor på det!


I belong with u

Alltså sånt här gillar jag! Hatt, svarta trashade jeans, oversize stickad tröja och en chihuahua i handen. Är bara ciggen, palmen och den iskalla ölen som saknas!


True shittis


Till allmänheten

http://m.expressen.se/kronikorer/mia-skaringer-lyckofasaden-tar-dod-pa-oss/

Läs detta. Bara gör det, sitter nästan och lipar på toan av förståelse. Detta är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat, just för att folk ofta får för sig att jag är lycklig jämt bara för att jag har gått och uppvisat en lycklig fasad emellanåt. Så får jag press på mig att alltid vara glad. Ni vet när allt känns sådär sjukt jobbigt så man bara vill lägga sig ner och dö, säg att du får panikångest mitt under dagen. Skulle jag få det på jobbet så skulle jag fortsätta jobba med tårarna i princip strömmande nedför kinderna, och fortfarande när folk frågar hur det är så skulle jag bara svara "jo det är jättebra, allt är jättefint verkligen", samtidigt som man mentalt slår sig för pannan och känner att "gode gud vad skämmigt att du precis ljög så brutalt, för folk måste ju verkligen se tårarna i dina ögon". Men ack så man bedrar sig, för lycklighetsfasaden är inte svår att hålla uppe. Förra året hamnade jag på sjukhus för att jag mådde så sjukt dåligt osvosv, (det är ju en hel roman som jag varken orkar eller vill gå in på och är ni nyfikna kan ni ju fråga MIG och inte någon annan *harkel*) och reaktionen jag fick av folk, av flera vänner var "men SUSSIE! Hon som alltid är så glad!" Lite bittert tänkte jag att "ja men om ni nu hade brytt er om mig tillräckligt för att ta reda på hur jag EGENTLIGEN mår...." Men egentligen, hur ska någon kunna tro annat? Som sagt, lycklighetsfasaden är inte svår att hålla uppe. Och det blir väl så tillslut, man brister för att skenet inte går att hålla uppe längre. MEN. Då FÅR MAN INTE bryta ihop. Man brister, men får aldrig aldrig bryta ihop. För det är inte normalt beteende i sociala sammanhang. Varsågod! Gå du sönder på mitten, men bryt för guds skull inte ihop! Folk kan titta snett på dig! Vad är det för dåre som står där och visar sina känslor helt öppet, vet hut! Barnen blir rädda för dig och börjar tjuvröka både hash och tobak och kommer förmodligen alkoholiseras senare i sitt liv av detta traumatiska bevittnande! Nej huga, de får ju ALDRIG se en vuxen knäckas!

Nej. Det där med di små barna stämmer inte riktigt va, det kan ju en lidande av cerebral pares konstatera. Men likförbannat är det reaktionen man skulle få om man skulle bryta ihop offentligt. Så därför, kära läsare, råder jag er att fortsätta med era storstädningar, bullbak, gymmande, duktig-flicka-statusuppdaterande (ja, jag syftar på alla statusar på Facebook där följande aktiviteter räknas upp följt av ett "jag är såååå duktig" alternativt "jag är såååå lycklig över mitt liv") och sluta aldrig, aldrig le det där leendet du egentligen inte har. Sluta aldrig med detta, för jag antar att du är en lika patetisk varelse som vi andra i det mänskliga packet och inte tänker visa dina äkta känslor? Just precis vad jag trodde, kom så tar vi varann i hand och låtsas-ler.


Is a dream a lie if it don't come true, or is it something worse?

Glömde visst publicera detta igår!

Hejhopp, här sitter jag och min nya hatt och filosoferar på livet. Ja, jag insåg att jag var ju så illa tvungen att köpa en hatt, för ni vill inte ens veta hur förskräckligt mitt bakhuvud ser ut efter allt håravfall.

Tankarna som rör sig under hatten? Ja, alltså, just nu är jag bara så fruktansvärt tacksam att jag och Jonas verkligen åkte till Italien. Under alla dessa månader av inget resande alls så (förstår jag först nu) har jag gått och stängt av Sussie-delen i Sussie. Den delen av mig som gör mig till just MIG. Den härligaste Sussie-delen i alla fall, den som jag både älskar och hatar i mig själv. Den rastlösa idioten som vill leva resten av sitt liv med en ryggsäck på ryggen, springa runt i djungler och vakna på okända hotell, snorkla bland vackra fiskar och springa barfota genom ljummet sommarregn. Jag har stängt av rastlösheten, som är så jobbig så jag avskyr den, men som jag älskar så oändligt för vad den får mig att göra. Så, tack gode gud så åkte vi till Italien så jag fick vakna till liv igen. Den rastlösa idioten jag har inom mig får mig att kämpa för att se så mycket jag kan, komma så långt jag kan och vara så lycklig jag kan. Så därför har jag nu gått och sagt upp ridningen. Jag älskar verkligen att rida, och kommer sakna ihjäl lille Walle, men nu är det dags att sluta stå och trampa på samma ställe och istället komma vidare med mitt liv. Har helt klart suttit fast på samma fläck för länge nu. På måndag ska jag trilla in på Komvux och prata med en SYV, så jag kan lägga upp en kursplan för att läsa in alla ämnen jag behöver. Det är ju i alla fall ett första steg mot vad, eller kanske VEM, jag ska bli. Den där drömmen om Hawaii Pacific University kanske inte är helt omöjlig att uppnå ändå? Har ändrat mig om att bli journalist, jag vill gärna kunna leva på min lön. Men jag vill göra något meningsfullt av mitt liv. Vad fan vet jag liksom, marinbiolog? Då gör man ju något viktigt i alla fall. Vill verkligen inte bli något stelt och tråkigt och 7-4-Svensson-hej-och-hå.

Så, vi får väl se då!


Jorå helt ok

Se på film med han som jag älskar mest av allt och dela en hjärtformad kladdkaka på det. Svenssonnöje av kvalitet! Och så ett rött vinglas förut och jag har planerat lite för min framtid. En fredag som duger i krig skulle jag vilja påstå.


Längtan osv

Förändras, förändras aldrig. Behåll din rastlöshet och stanna inte, såna som oss blir aldrig framme. Ta min hand och kom så går vi vidare.


Såså

Du sökte en blomma
och fann en frukt.
Du sökte en källa
och fann ett hav.
Du sökte en kvinna
och fann en själ -
du är besviken.

- Edith Södergran

Denna dikt är något av det bästa jag har läst. Särskilt just dessa rader! Nästan så man saknar IB bara för alla texter man snubblade över.


Grazie

Okej, nu blev jag väckt här på morgonen, och kan inte somna om, så jag tänkte ge er ett par uppdateringar om de bästa dagarna i mitt liv. Dag 1 kunde jag inte sova så taggad jag var. Vrålade med i hög musik, drack några 3,5or som Jonas hade i kylen och sprang runt och virrade. Vi tog bussen in till Kungsbacka, jag handlade alkohol på bolaget för första gången och började bli totalt lyrisk i det fina vädret. Jag må ju också påpeka att innan vi var inne på flygplatsen var jag KLADDFULL. Somnade på planet och när jag vaknade till emellanåt snurrade hela världen och jag mådde katastrofalt dåligt. Kladdfylla och åksjuka är ingen bra kombo, hahaha...
Hursom, det första jag ser när vi kliver av planet är en palm. Har aldrig sett en palm i verkligheten förut, så ni kan ju gissa hur uppspelt jag blev!
Vi tog bussen in till Alghero och började leta efter ett hotell. Snopna blev vi när alla hotell antingen var fullbokade eller svindyra. Och Jonas var trött, hungrig och irriterad men jag höll på och skratta ihjäl mig när vi virrade runt helt vilsna i staden. Självklart kunde italienarna knappt engelska, så att hitta ett hotell eller bed & breakfast var inte det lättaste. Det roligaste var när jag för andra eller tredje gången sprang in på samma bar, och en fet italienare med helikopterplatta och en grogg framför sig slår ut med armarna och utbrister "MAMA MIA!", ungefär som "Hur trögfattad får man bli?". När klockan närmade sig halv två på natten så kände vi bara SKITSAMMA, så vi tog in på ett svindyrt hotell och jag beklagade mig över pengarna som gick. Var dock världens finaste rum med utsikt över staden, så jag klagade inte på det.


RSS 2.0