haha?

Haha alltså upptäckte precis att det fortfarande är någon som går in här och snokar med jämna mellanrum. Vem fasen kan vara så besatt av en blogg som aldrig uppdateras undrar ju jag?
 
För övrigt så är denna bloggen övergiven. Sorry, sorry.

juuuuuuste

Sådärja, har äntligen bytt blogg! Vad är detta för namn jag valde egentligen, haha, jag funderar allvarligt på om mitt femtonåriga jag verkligt kände sig kreativ när hon knåpade ihop detta! Tyvärr går det ju inte att bara byta namn på sin blogg här på blogg.se, så det fick bli en helt ny blogg. Passande på en sån här dag med en helt ny start osv.
 
Jaja. Vi får väl se om jag känner för att dela med mig av nybloggen till er, eller om jag kanske till och med tröttnar och fortsätter här...
 
Puss!

Juni

Alltså efter över ett år så har jag ÄNTLIGEN fått träffa Jessicas lilla Juni! Verkligen sötaste lilla charmtrollet jag har träffat på, så glad och finurlig tjej! Som en docka från en pampersreklam! 

love ya!

Världens bästa Sara är här med världens coolaste Sandra och vi har haft världens bästa samtal med världens underbaraste lilltjej, lilla Idisen! Bara lill-Sandra som saknades så hade samtliga världens bästa systrar varit uppkopplade tillsammans! ♥
 

rockstaaaaaarrrrrr

WAAH! Nu drar vi!!!
 
 

Den värsta sortens smärta

 
Några sorgliga ord som dök upp ur luften.
 
 
Godnatt lilla ängel, 
Nu syns vi inte mer 
Förstod du någonsin
Att jag älskat dig 
Ända sedan jag visste
Att du var du 
Och du var verklig
 
Godnatt lilla ängel,
Nu syns vi aldrig mer 
 

I don't care if Monday's blue

Jag blev så less på livet igår, ni vet sådär så man blir helt desperat och känner att man måste ta till drastiska åtgärder. Så jag tog kökssaxen i handen och klippte av mig handleden. HAHA, nej gud förlåt mig, det var ett värdelöst skämt. Luggen var det som rök, och nu vet jag inte om jag sitter här och ångrar mig. Jag har ju en sån där jäkla virvel i luggen, så om jag inte kliver upp tidigare än väckarklockan (brutalt jobbigt när Jonas ligger och gottar sig mellan lakanen) och plattar ner fanskapet så står den rakt ut! 
 
Men. Jag är ändå ganska nöjd. Nu får jag också känna mig som en ponny, och lite tjuvestetisk med gitarren i hand. 

 

Gudars

Satt och snokade igenom några gamla bilder på Instagram och kände bara guuuuud så jag längtar hem! Men i sommar ska jag då hem ett tag i alla fall, och fy tusan så underbart och underbart kul det ska bli! Längtar röven av mig! Ska åka pakethållare med Veronica och yla "YOLOOOO!!" mot skyn med en ölburk i handen, dansa på första bästa krog med Ewwe, bowla och dricka öl med morjärvsgänget, yra runt på Överkalixmarknaden och ta med lilla Sara på krogen. Ja hon har ju precis fyllt 18 då! Äta palt hos mormor, fika hos pappa och Viktoria, krama och pussa och kittla alla mina syskon tills de gråter och skriker på mig att jag ska åka hem till Göteborg igen. Meta abborre med en Norrlandsguld i handen, mitt i natten och det är fortfarande ljust ute, grilla en korv och surra bort tiden på det. Åååååååh, jesus, ge mig ett stycke Norrland NU! 

Up

Alltså, sötaste filmen, sorgligaste scenen. Vill bara grina när jag ser detta, så himla fint! 

Golörre

 
Sjukt go dag idag! Sov tills jag vaknade av mig själv, gosade med Jonas och slängde i mig en frukost bestående av kokt ägg och fruktsallad. Promenerade sedan i finvädret till stallet. Fick ett mms av Felicia på vägen, delar med mig av det. En himla fin egoboost sådär på morgonkvisten, det värmde gott i hjärtat! Nåväl. I stallet red jag ut och Carina promenerade bredvid. Galopperade över ängar, klättrade i skogen och travade genom världens vackraste bokskog. Det härligaste var att jag kunde rida utan vantar och i bara tunntröjan, så jäkla underbart! Bjuder er på en lite suddig bild av det. 
När stallet var klart promenerade jag hemåt och bestämde mig för att vara tofflig och löjligt gullig, så jag plockade en bukett vägkantsblommor till Jonas haha! Japp, det är den buketten ni ser på bilden, inte den vackraste buketten man kan få kanske, men... Den kom från hjärtat i alla fall! 
Tanken var att jag skulle grilla med Felicia och Annie (tror bara det var de två?), men Fillis var tvungen att jobba sent, så det blev hemmakväll för min del. 
Så nu ligger jag här, glor på tv, käkar en morotsstav och har fjånat mig med Jonas. Så jäääääkla mysigt! <3 

fri som en fågel

Ibland tror jag att vem som än komponerade ihop Luffarvisan kände mig utan och innan. Denna lilla barnvisa är helt klart ett mästerverk av rang! Ibland när jag traskar på en landsväg i solen med min skinnryggsäck på ryggen så brukar jag spela denna och låtsas att jag är på väg ut och flacka efter äventyr.
 
Se på luffarn som går där på vägen,
se på luffarn Guds lille fyr.
Så snart som det blir vår
går han ut och går
för att söka sig äventyr.

Han går så långt som vägarna räcker,
han har en oro och en längtan i sitt blod.
Och när som sola skin
då far vanvett i'n,
det är det som ger honom hans mod.

Han vill va fri som en fågel,
fri som en fågel.
Och då är det som
nånting ropar; – Kom!,
i hans galna luffareblod.

Han vill va fri som en fågel,
fri som en fågel.
Och då är det som
nånting ropar; – Kom!,
i hans galna luffareblod.

Se på luffarna som går där på vägen,
se på luffarn Guds lille fyr.
Nog blir han trött ibland
och då tänker han;
"Varför söker jag äventyr?"

"Varför måste jag vandra och vandra,
det finna så många klokare bestyr.
Så varför ska jag då
bara gå och gå?
Jag kanske vandrar åt helsefyr."

Han vill va fri som en fågel,
fri som en fågel.
Och då är det som
nånting ropar; – Kom!,
i hans galna luffareblod.

Han vill va fri som en fågel,
fri som en fågel.
Och då är det som
nånting ropar; – Kom!,
i hans galna luffareblod.
 
 
 
 
Har verkligen varit sån så länge jag kan minnas. Minns när jag var kanske 5 år gammal och under en period packade min röda Pippi Långstrump-ryggsäck full med det viktigaste i mitt liv, alla mina favoritgosedjur. Tanken var att jag skulle rymma mitt i natten bara för att se hur långt jag skulle lyckas ta mig. Hahaha, den planen gick i stöpet, för varje natt när jag vaknade och tänkte "nu är det kolsvart ute, nu SKA jag rymma" så insåg jag att "nej banne mig, jag är för trött, jag måste sova en liten stund till, men sen SKA jag rymma", men det slutade med att jag inte vaknade förrän det var morgon, VARJE GÅNG!Ibland undrar jag vad jag hade gjort om jag verkligen hade lyckats rymma. Vart hade jag tagit vägen, hade jag promenerat ut i skogen och gått vilse? Hade jag följt vägen och promenerat ett par kilometer innan en polisbil hade plockat upp mig? Det är ju nästan hemskt hur illa det hade kunnat gå, och vad tänkte jag egentligen, hade jag tänkt utsätta mina föräldrar för en hjärtinfarkt eller? Paniken när de vaknar och inser att deras dotter inte finns i huset liksom!
 
Minns en annan gång när jag verkligen rymde. Jag var 2-3 år gammal och hade precis fått en ny röd regnkappa med Musse Pigg på. Det var sommar, och jag såg att det började regna. Så fick jag en sån lustig idé, tog på mig kappan och traskade iväg. Tog mig kanske en kilometer, ner till mormor bara. Men tillräckligt långt för att skrämma slag på mamma.
 
Ibland avundas jag de som bara är nöjda med tillvaron, med att till exempel sitta i ett hus hemma i byn och inte känna detta behov av att se vad som finns bortom horisonten. Har förbannat min egen rastlöshet och längtan SÅ MÅNGA GÅNGER men samtidigt är jag glad över den. Jag kommer försöka få ut så mycket som möjligt av livet, upptäcka och se så mycket jag bara kan och göra mitt bästa för att leva livsnjuten.
 
Ursäkta romanen!
 

you're faking a smile with the coffee to go

Så sönderlyssnade, men fortfarande SÅ BRA!
 
 

simsala bim

Alltså vad är nu det här? Är så trött på att känna mig kroniskt trött, svimfärdig och yr i huvudet! Ingenting tycks ju hjälpa! Har sprungit runt och druckit vatten i mängder på sista tiden, i tron om att detta bara rör sig om vätskebrist eller järnbrist. Har börjat äta kosttillskott med ungefär ALLT i vitaminväg, hela alfabetet och mer därtill, men nej, håret faller fortfarande av och jag är lika trött och yr som vanligt. Det har inte ens hjälpt att träna. Idag mår jag till och med sämre än vanligt, har som något konstigt tryck bakom ögonen. Och jag som är hypokondriker och allt, ni kan ju tänka er vad som far fram bakom mitt pannben när jag googlar symptom... Vet inte, känner att något är knas och jag börjar vara så nedrans trött på det! Om det då är någon infektion á la halsfluss, då kan det väl för fasen bara bryta ut så jag kan få penicillin?
 
ORKATTE.

Känner du lyckan genom sorgen?

När jag ändå är i nostalgi-tagen, vassego! Älskar fortfarande denna, ett år efter att jag hörde den första gången. ♥
 
 

N-n-n-nostalgi!

Här var det som rubriken antydde ett knippe nostalgi! Bra skit! ♥
 
 
 

hm.

nbik aapoikl,.nnnnnnnnnnnnbohn, . .
 
 
Jag går och lägger mig igen då.. Nej fan det gör jag inte alls, måste ju skruva stol först, hej och hå. En sån här natt kan inte leda till annat än en pissdag från helvetets avgrund.

men va?

Nej fyfan, detta är något mycket värre än söndagsångest. Herrejesus!
 
Jonas, skynda dig hem och få mig att må bättre!
 

Käääääänt

Söndagsångest, på en TISDAG?!
 
 

usch

Ja alltså... Först pepparkakorna, och nu detta, och så undrar vissa varför folk blir rasister?
 
 

IKEA-mög

Åh gud så länge sen jag uppdaterade! Ni får ursäkta mig, men jag har ju somsagt ingen telefon just nu, så det blir inte mycket till uppdateringar. Dessutom så har jag inte haft mycket till tid över heller, har ju för fasen knappt hunnit sova under dessa dagar! Dagen har jag jobbat på Isringhausen, kvällen på Valand, helgen på Valand och ett par kvällar har jag ridit min fina Walle. Magdans, julmarknad, pulkåkande och snöbollskrig har jag också hunnit med. Ett par dagar har jag umgängats med Johanna och en gnutta uppmärksamhet har jag försökt ge Jonas också.
Hursom. Just nu sitter jag sjuk här hemma och fördriver tiden med att titta på alla avsnitt av julkalendern. Haha, herregud så bra den är, får ju nostalgi även fast den är helt ny!
 
Jaja. Ska fortsätta med tidsfördrivandet nu. Ville bara påpeka att jag lever liksom. Pussar!

Tidigare inlägg
RSS 2.0