you are in pain, take your life, take your life with cocaine

Tänk dig att du simmar vid ytan till världens djupaste sjö. Så plötsligt blir vattnet för tungt för att trampa, och du slutar för ett ögonblick helt att simma. Men när du hamnar under ytan och inte får någon luft så blir det jobbigare, och du dras ner lite djupare. Sen kanske du kan samla nog energi för att sparka dig upp till ytan och dra ett syrerikt andetag, men trött som du är så sjunker du snart ner igen. Djupare denna gången. Och djupare. Och djupare. Tillslut kommer du för djupt för att kunna simma upp till ytan igen, hur du än försöker. Då är det väl lika bra att ge upp, sjunka till botten, och försvinna, eller..?

Något sånt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0