Down to where fields were green

Why the serious face?
Nej fan egentligen befinner sig inget annat än ett leende på mina läppar! Jag bor i Sveriges goaste stad, har helt UNDERBARA vänner, mår så nedrans bra och jag är nitton år och har hela livet framför mig och jag är glad och sprallig och översocial, febern är som bortblåst och jag är solbrun och kommer äntligen i ett par jeans som är två storlekar mindre än vad jag brukar ha! Det enda molnet på min himmel har blåst till ett land långt borta någonstans, även om det snart kommer göra sig påmint. Efter 27 september närmare bestämt. Det är väl då sista lönen kommer?

Nämen. Ville bara påpeka att jag är en mycket lycklig tjej i dagsläget. :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0