And I still shed a tear, every once in a while

Det är ju helt oförståeligt hur man kan sakna någon så mycket som jag saknar de där två skitungarna.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0